När man väger väldigt mycket är det alltid en tanke som lurar i bakhuvudet - finns det ingen annan utväg ur min stora kropp än att lägga sig på OPbordet och snitta bort magsäcken? Gasric bypass är då man knipsar av i princip hela magsäcken och leder om tarmarna till magmunnen (ungefär).
Första gången jag hörde talas om den blev jag förfärad. Hela magsäcken? Hur ska det kunna fungera normalt då? Men som tiden lider, så även min kropp. Nu på sistone, precis innan jag halkade in på LCHF var jag mer positiv än jag någonsin varit. Dvs min vågskål hade klivit in i "kanske eventuellt om absolut ingenting annat fungerar". Jag tom googlade en del, läste några bloggar om kvinnor/flickor som gått ner massor väldigt fort. Men jag var fortfarande tveksam, ville testa fler dieter eftersom jag hela tiden sagt att det måste finnas ett sätt att bara äta och gå ner, folk gör det hela tiden! Kvar då var i princip bara svält och LCHF. Svälten gick sådär, kan man läsa om i början av bloggen. LCHF fungerar, jag mår toppen, är aldrig hungrig och går ner när jag inte är hyperstressad.
Varför har jag då aldrig seriöst övervägt GBP? Jo, första gången jag läste om den var det om riskerna med den. För det första är det väldigt överviktiga människor som gör det, vi har svårare att överleva OP. Sen spricker det ibland, magsaften får absolut inte förekomma bland inälvorna = döden. (herregud, syra på levern???) Sen är traumat med OP fullt tillräckligt för vemsomhelst men som sagt; en tjockis? (tål att upprepas) Och vem kan ge garantier att det verkligen kommer fungera?
Dessutom är jag efter mina två barn inte ens i närheten av sugen att gräva mer i magen. Två vertikala snitt som gett mig väldeliga komplikationer - det räcker, tack. Har alltid haft ambitionen att föda naturligt varje gång, så även om det nu blir en tredje. (som är det eg målet med detta)
När jag provade Reductil gick jag faktiskt ner 25kg som jag lika snabbt gick upp nästan allt igen. Det första jag fick slängt i ansiktet efter det var - både från läkaren och min smal-fixerade släkting - nästa blir en operation nu va? (Läkaren sa det iofs mycket trevligare; mer i stil "om du vill överväga det så finns alltid GBP - fundera!" och släktingen "men nu måste du operera!")
Hursomhelst är det numera helt borta från kanske-listan. Ännu mer sen det kostdoktorn skrev sin lilla artikel...
På seminariet i Karlstad i slutet av augusti talade jag med en kvinna som planerade en viktoperation. Jag föreslog naturligtvis att testa lågkolhydratkost en period först, men hon hade redan bestämt sig.
Nu är hon död. Hennes stora kroppspulsåder brast vid operationen. Och hon är långt ifrån ensam.
Läs artikeln, gå in på länkarna. Kanske är det du nästa gång?
Jag tänker inte vara nästa tidningsrubrik!
Möjligtvis som postergirl för LCHF; jag hör av mig när jag väger 75!;-)
/C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar